SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bonmot
bon·­mot [båŋmå´] substantiv ~et; pl. ~ el. ~er ibl. två ord; ​kvickhet, kvickt in­fall
Singular
ett bonmotobestämd form
ett bonmotsobestämd form genitiv
bonmotetbestämd form
bonmotetsbestämd form genitiv
Plural
bonmot (bonmoter)obestämd form
bonmots (bonmoters)obestämd form genitiv
bonmoten (bonmoterna)bestämd form
bonmotens (bonmoternas)bestämd form genitiv