publicerad: 2015
ensamägare
en·sam|äg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ägarna ensam ägare
Singular | |
---|---|
en ensamägare | obestämd form |
en ensamägares | obestämd form genitiv |
ensamägaren | bestämd form |
ensamägarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ensamägare | obestämd form |
ensamägares | obestämd form genitiv |
ensamägarna | bestämd form |
ensamägarnas | bestämd form genitiv |