publicerad: 2015
ernå
er·nå
[e`r‑ el. ä`r‑]
verb
ernådde, ernått, ernådd n. ernått, pres. ernår • uppnå: ernå goda resultat
Finita former | |
---|---|
ernår | presens aktiv |
ernås | presens passiv |
ernådde | preteritum aktiv |
ernåddes | preteritum passiv |
ernå | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ernå | infinitiv aktiv |
att ernås | infinitiv passiv |
har/hade ernått | supinum aktiv |
har/hade ernåtts | supinum passiv |
Presens particip | |
ernående | |
Perfekt particip | |
en ernådd + substantiv | |
ett ernått + substantiv | |
den/det/de ernådda + substantiv |