publicerad: 2015
existensberättigande
ex·ist·ens|be·rätt·ig·ande
substantiv
~t existens 1 berättigande
Singular | |
---|---|
ett existensberättigande | obestämd form |
ett existensberättigandes | obestämd form genitiv |
existensberättigandet | bestämd form |
existensberättigandets | bestämd form genitiv |