publicerad: 2015
forecheckning
fore|check·ning
[få`r‑]
hellre än fore|check·ing
[få´r‑]
substantiv
~en ~ar forechecka
Singular | |
---|---|
en forecheckning (en forechecking) | obestämd form |
en forechecknings (en forecheckings) | obestämd form genitiv |
forecheckningen (forecheckingen) | bestämd form |
forecheckningens (forecheckingens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
forecheckningar (forecheckingar) | obestämd form |
forecheckningars (forecheckingars) | obestämd form genitiv |
forecheckningarna (forecheckingarna) | bestämd form |
forecheckningarnas (forecheckingarnas) | bestämd form genitiv |