publicerad: 2015
föregångsman
före·gångs|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen föregå 1man 1
Singular | |
---|---|
en föregångsman | obestämd form |
en föregångsmans | obestämd form genitiv |
föregångsmannen | bestämd form |
föregångsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
föregångsmän | obestämd form |
föregångsmäns | obestämd form genitiv |
föregångsmännen | bestämd form |
föregångsmännens | bestämd form genitiv |