publicerad: 2015
förkunskap
för|kun·skap
[fö`r‑]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; kursen kräver inga förkunskaper
| Singular | |
|---|---|
| en förkunskap | obestämd form |
| en förkunskaps | obestämd form genitiv |
| förkunskapen | bestämd form |
| förkunskapens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förkunskaper | obestämd form |
| förkunskapers | obestämd form genitiv |
| förkunskaperna | bestämd form |
| förkunskapernas | bestämd form genitiv |


