publicerad: 2015
förlängning
för·läng·ning
substantiv
~en ~ar 1 i rum el. tid; spec. tilläggstid t.ex. för fotbollsmatch; till förlänga 12 till förlänga 2
Singular | |
---|---|
en förlängning | obestämd form |
en förlängnings | obestämd form genitiv |
förlängningen | bestämd form |
förlängningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förlängningar | obestämd form |
förlängningars | obestämd form genitiv |
förlängningarna | bestämd form |
förlängningarnas | bestämd form genitiv |