SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
högvinter
hög|­vinter substantiv ~n ‑vintrar till 1hög 3 vinter
Singular
en högvinterobestämd form
en högvintersobestämd form genitiv
högvinternbestämd form
högvinternsbestämd form genitiv
Plural
högvintrarobestämd form
högvintrarsobestämd form genitiv
högvintrarnabestämd form
högvintrarnasbestämd form genitiv