publicerad: 2015
inpassering
in|pass·er·ing
substantiv
~en ~ar passera 1
| Singular | |
|---|---|
| en inpassering | obestämd form |
| en inpasserings | obestämd form genitiv |
| inpasseringen | bestämd form |
| inpasseringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| inpasseringar | obestämd form |
| inpasseringars | obestämd form genitiv |
| inpasseringarna | bestämd form |
| inpasseringarnas | bestämd form genitiv |


