publicerad: 2015
irrgång
irr|gång
substantiv
~en ~ar • labyrint
Singular | |
---|---|
en irrgång | obestämd form |
en irrgångs | obestämd form genitiv |
irrgången | bestämd form |
irrgångens | bestämd form genitiv |
Plural | |
irrgångar | obestämd form |
irrgångars | obestämd form genitiv |
irrgångarna | bestämd form |
irrgångarnas | bestämd form genitiv |