publicerad: 2015
isolationist
isol·at·ion·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er isolationism
Singular | |
---|---|
en isolationist | obestämd form |
en isolationists | obestämd form genitiv |
isolationisten | bestämd form |
isolationistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
isolationister | obestämd form |
isolationisters | obestämd form genitiv |
isolationisterna | bestämd form |
isolationisternas | bestämd form genitiv |