SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

knockout

knock·­out [nåka^o´t] substantiv ~en ~er • ut­slagning i boxnings­match; hårt slag som fäller ngn till marken: ​vinna på knockout

Singular
en knockout	obestämd form
en knockouts	obestämd form genitiv
knockouten	bestämd form
knockoutens	bestämd form genitiv
Plural
knockouter	obestämd form
knockouters	obestämd form genitiv
knockouterna	bestämd form
knockouternas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  knixa verb
  knixig adj.
  knixning subst.
  knock subst.
  knocka verb
  knockout subst.
  knockouta verb
  knockoutseger subst.
  knockoutslag subst.
  knodd subst.
  knog subst.

  Till   alla ordböcker