SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
knutpunkt
knut|­punkt substantiv ~en ~er station där många järn­vägs­linjer möts
Singular
en knutpunktobestämd form
en knutpunktsobestämd form genitiv
knutpunktenbestämd form
knutpunktensbestämd form genitiv
Plural
knutpunkterobestämd form
knutpunktersobestämd form genitiv
knutpunkternabestämd form
knutpunkternasbestämd form genitiv