publicerad: 2015
konsonantljud
kon·son·ant|ljud
substantiv
~et; pl. ~ 1konsonant ljud
Singular | |
---|---|
ett konsonantljud | obestämd form |
ett konsonantljuds | obestämd form genitiv |
konsonantljudet | bestämd form |
konsonantljudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
konsonantljud | obestämd form |
konsonantljuds | obestämd form genitiv |
konsonantljuden | bestämd form |
konsonantljudens | bestämd form genitiv |