publicerad: 2015
konsonantkombination
kon·son·ant|kom·bin·at·ion
substantiv
~en ~er 1konsonant kombination
Singular | |
---|---|
en konsonantkombination | obestämd form |
en konsonantkombinations | obestämd form genitiv |
konsonantkombinationen | bestämd form |
konsonantkombinationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konsonantkombinationer | obestämd form |
konsonantkombinationers | obestämd form genitiv |
konsonantkombinationerna | bestämd form |
konsonantkombinationernas | bestämd form genitiv |