publicerad: 2015
konsonantförbindelse
kon·son·ant|för·bind·else
substantiv
~n ~r 1konsonant förbindelse 1
Singular | |
---|---|
en konsonantförbindelse | obestämd form |
en konsonantförbindelses | obestämd form genitiv |
konsonantförbindelsen | bestämd form |
konsonantförbindelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konsonantförbindelser | obestämd form |
konsonantförbindelsers | obestämd form genitiv |
konsonantförbindelserna | bestämd form |
konsonantförbindelsernas | bestämd form genitiv |