publicerad: 2015
kontusion
kontus·ion
substantiv
~en ~er • krossår, skrubbsår
Singular | |
---|---|
en kontusion | obestämd form |
en kontusions | obestämd form genitiv |
kontusionen | bestämd form |
kontusionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kontusioner | obestämd form |
kontusioners | obestämd form genitiv |
kontusionerna | bestämd form |
kontusionernas | bestämd form genitiv |