publicerad: 2015
koordinationsförmåga
ko·ord·in·at·ions|för·måga
substantiv
~n koordination förmåga 1
Singular | |
---|---|
en koordinationsförmåga | obestämd form |
en koordinationsförmågas | obestämd form genitiv |
koordinationsförmågan | bestämd form |
koordinationsförmågans | bestämd form genitiv |