publicerad: 2015
kracker
kracker
[krak´er]
substantiv
~n krackrar • krackningsanläggning
Singular | |
---|---|
en kracker | obestämd form |
en krackers | obestämd form genitiv |
krackern | bestämd form |
krackerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
krackrar | obestämd form |
krackrars | obestämd form genitiv |
krackrarna | bestämd form |
krackrarnas | bestämd form genitiv |