publicerad: 2015
kyrkoruin
kyrko|ru·in
substantiv
~en ~er kyrka ruin 1
Singular | |
---|---|
en kyrkoruin | obestämd form |
en kyrkoruins | obestämd form genitiv |
kyrkoruinen | bestämd form |
kyrkoruinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kyrkoruiner | obestämd form |
kyrkoruiners | obestämd form genitiv |
kyrkoruinerna | bestämd form |
kyrkoruinernas | bestämd form genitiv |