käkakäka
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ äta| Finita former |
|---|
| käkar | presens aktiv |
| käkas | presens passiv |
| käkade | preteritum aktiv |
| käkades | preteritum passiv |
| käka | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att käka | infinitiv aktiv |
| att käkas | infinitiv passiv |
| har/hade käkat | supinum aktiv |
| har/hade käkats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| käkande |
| Perfekt particip |
|---|
| en käkad + substantiv |
| ett käkat + substantiv |
| den/det/de käkade + substantiv |
käka upp
• ⟨vard.⟩ äta upp| Infinita former |
|---|
| att käka upp | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| uppkäkande |
| Perfekt particip |
|---|
| en uppkäkad + substantiv |
| ett uppkäkat + substantiv |
| den/det/de uppkäkade + substantiv |
