publicerad: 2015
käkben
käk|ben
substantiv
~et; pl. ~ käke ben 1
Singular | |
---|---|
ett käkben | obestämd form |
ett käkbens | obestämd form genitiv |
käkbenet | bestämd form |
käkbenets | bestämd form genitiv |
Plural | |
käkben | obestämd form |
käkbens | obestämd form genitiv |
käkbenen | bestämd form |
käkbenens | bestämd form genitiv |