publicerad: 2015
magnetslinga
magn·et|slinga
substantiv
~n ‑slingor magnet 1slinga
| Singular | |
|---|---|
| en magnetslinga | obestämd form |
| en magnetslingas | obestämd form genitiv |
| magnetslingan | bestämd form |
| magnetslingans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| magnetslingor | obestämd form |
| magnetslingors | obestämd form genitiv |
| magnetslingorna | bestämd form |
| magnetslingornas | bestämd form genitiv |


