publicerad: 2015
magnetron
magne·tron
[‑trå´n]
substantiv
~en ~er • elektronrör för alstring av mikrovågor
| Singular | |
|---|---|
| en magnetron | obestämd form |
| en magnetrons | obestämd form genitiv |
| magnetronen | bestämd form |
| magnetronens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| magnetroner | obestämd form |
| magnetroners | obestämd form genitiv |
| magnetronerna | bestämd form |
| magnetronernas | bestämd form genitiv |


