publicerad: 2015
oböjlighet
o|böj·lig·het
substantiv
~en oböjlig
Singular | |
---|---|
en oböjlighet | obestämd form |
en oböjlighets | obestämd form genitiv |
oböjligheten | bestämd form |
oböjlighetens | bestämd form genitiv |