publicerad: 2015
ofullkomlig
o|full·kom·lig
adjektiv
~t ~a o- 1 fullkomlig
Positiv | |
---|---|
en ofullkomlig + substantiv | |
ett ofullkomligt + substantiv | |
den/det/de ofullkomliga + substantiv | |
den ofullkomlige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de ofullkomligare + substantiv | |
Superlativ | |
är ofullkomligast | |
den/det/de ofullkomligaste + substantiv |