publicerad: 2015
omgestaltning
om|ge·stalt·ning
substantiv
~en ~ar omgestalta
Singular | |
---|---|
en omgestaltning | obestämd form |
en omgestaltnings | obestämd form genitiv |
omgestaltningen | bestämd form |
omgestaltningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omgestaltningar | obestämd form |
omgestaltningars | obestämd form genitiv |
omgestaltningarna | bestämd form |
omgestaltningarnas | bestämd form genitiv |