publicerad: 2015
omge
om|ge
el. åld. om|giva
verb
‑gav, ‑gett el. ‑givit, ‑given ‑givet ‑givna, pres. ‑ger • breda ut sig runt omkring ngt
| Finita former | |
|---|---|
| omger (omgiver) | presens aktiv |
| omges (omgivs, omgives) | presens passiv |
| omgav | preteritum aktiv |
| omgavs | preteritum passiv |
| omge (omgiv) | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att omge (omgiva) | infinitiv aktiv |
| att omges (omgivas) | infinitiv passiv |
| har/hade omgett (omgivit) | supinum aktiv |
| har/hade omgetts (omgivits) | supinum passiv |
| Presens particip | |
| omgivande | |
| Perfekt particip | |
| en omgiven + substantiv | |
| ett omgivet + substantiv | |
| den/det/de omgivna + substantiv | |
| den omgivne + maskulint substantiv | |


