publicerad: 2015
oration
or·at·ion
substantiv
~en ~er • högtidstal
Singular | |
---|---|
en oration | obestämd form |
en orations | obestämd form genitiv |
orationen | bestämd form |
orationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
orationer | obestämd form |
orationers | obestämd form genitiv |
orationerna | bestämd form |
orationernas | bestämd form genitiv |