SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ornering
orn·­er·ing substantiv ~en ~ar ornera
Singular
en orneringobestämd form
en orneringsobestämd form genitiv
orneringenbestämd form
orneringensbestämd form genitiv
Plural
orneringarobestämd form
orneringarsobestämd form genitiv
orneringarnabestämd form
orneringarnasbestämd form genitiv