SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ort

ort substantiv ~en ~er 1 plats, ställe; äv. mer el. mindre abstrakt; ​på högre ort på högre nivå i samhällshierarkin; ​geometrisk ort kurva el. yta som upp­fyller ett givet vill­kor2 horisontell under­jordisk gruv­gång​ – I sammansättn. ort-, orts-; alla sammansättn. med orts- hör till ort 1.

Singular
en ort	obestämd form
en orts	obestämd form genitiv
orten	bestämd form
ortens	bestämd form genitiv
Plural
orter	obestämd form
orters	obestämd form genitiv
orterna	bestämd form
orternas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  orsaksmässig adj.
  orsakssamband subst.
  orsakssammanhang subst.
  orselj subst.
  orsten subst.
  ort subst.
  ortbrytning subst.
  ortdrivare subst.
  ortdrivning subst.
  ortförteckning subst.
  ortnamn subst.

  Till   alla ordböcker