publicerad: 2015
planering
plan·er·ing
substantiv
~en ~ar
Singular | |
---|---|
en planering | obestämd form |
en planerings | obestämd form genitiv |
planeringen | bestämd form |
planeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
planeringar | obestämd form |
planeringars | obestämd form genitiv |
planeringarna | bestämd form |
planeringarnas | bestämd form genitiv |