SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
polisförhör
pol·­is|­för·­hör substantiv ~et; pl. ~ till förhör 2 polis 1
Singular
ett polisförhörobestämd form
ett polisförhörsobestämd form genitiv
polisförhöretbestämd form
polisförhöretsbestämd form genitiv
Plural
polisförhörobestämd form
polisförhörsobestämd form genitiv
polisförhörenbestämd form
polisförhörensbestämd form genitiv