publicerad: 2015
polismål
pol·is|mål
substantiv
~et; pl. ~ • till mål 4 polis 1
Singular | |
---|---|
ett polismål | obestämd form |
ett polismåls | obestämd form genitiv |
polismålet | bestämd form |
polismålets | bestämd form genitiv |
Plural | |
polismål | obestämd form |
polismåls | obestämd form genitiv |
polismålen | bestämd form |
polismålens | bestämd form genitiv |