SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

riddare

ridd·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. riddarna • i äldre tid: adels­man med krigstjänstskyldighet till häst; med­lem i orden; för­kämpe, beskyddare: ​en damernas riddare; ​fattiga riddare stekta vetebröds­skivor med sylt

Singular
en riddare	obestämd form
en riddares	obestämd form genitiv
riddaren	bestämd form
riddarens	bestämd form genitiv
Plural
riddare	obestämd form
riddares	obestämd form genitiv
riddarna	bestämd form
riddarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ridare subst.
  ridbana subst.
  ridbyxa subst.
  riddarborg subst.
  riddardiktning subst.
  riddare subst.
  riddarhus subst.
  riddarhusordning subst.
  riddarorden subst.
  riddarrustning subst.
  riddarsporre subst.

  Till   alla ordböcker