SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ror

ror substantiv ~et; pl. ~ • roder; ​sitta till rors sitta vid rodret; bildl. vara ledare​ – I sammansättn. ror-, rors-.

Singular
ett ror	obestämd form
ett rors	obestämd form genitiv
roret	bestämd form
rorets	bestämd form genitiv
Plural
ror	obestämd form
rors	obestämd form genitiv
roren	bestämd form
rorens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  rop subst.
  ropa verb
  ropare subst.
  roquefort subst.
  roquefortost subst.
  ror subst.
  rorgängare subst.
  rorkult subst.
  ro-ro-fartyg
  rorofartyg subst.
  rorpinne subst.

  Till   alla ordböcker