publicerad: 2015
rufflare
ruffl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. rufflarna • ⟨vard.⟩ ruffla
Singular | |
---|---|
en rufflare | obestämd form |
en rufflares | obestämd form genitiv |
rufflaren | bestämd form |
rufflarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rufflare | obestämd form |
rufflares | obestämd form genitiv |
rufflarna | bestämd form |
rufflarnas | bestämd form genitiv |