publicerad: 2015
runmästare
run|mäst·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑mästarna runa 1 mästare
Singular | |
---|---|
en runmästare | obestämd form |
en runmästares | obestämd form genitiv |
runmästaren | bestämd form |
runmästarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
runmästare | obestämd form |
runmästares | obestämd form genitiv |
runmästarna | bestämd form |
runmästarnas | bestämd form genitiv |