SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ryckning
ryck·­ning substantiv ~en ~ar till rycka 1: ​ryckningar i ögat
Singular
en ryckningobestämd form
en ryckningsobestämd form genitiv
ryckningenbestämd form
ryckningensbestämd form genitiv
Plural
ryckningarobestämd form
ryckningarsobestämd form genitiv
ryckningarnabestämd form
ryckningarnasbestämd form genitiv