SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ryggbiff
rygg|­biff substantiv ~en ~ar rygg 1 1biff
Singular
en ryggbiffobestämd form
en ryggbiffsobestämd form genitiv
ryggbiffenbestämd form
ryggbiffensbestämd form genitiv
Plural
ryggbiffarobestämd form
ryggbiffarsobestämd form genitiv
ryggbiffarnabestämd form
ryggbiffarnasbestämd form genitiv