publicerad: 2015
ryttmästare
rytt|mäst·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑mästarna • i äldre tid: en kavalleriofficer motsvarande kapten vid övriga truppslag
Singular | |
---|---|
en ryttmästare | obestämd form |
en ryttmästares | obestämd form genitiv |
ryttmästaren | bestämd form |
ryttmästarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ryttmästare | obestämd form |
ryttmästares | obestämd form genitiv |
ryttmästarna | bestämd form |
ryttmästarnas | bestämd form genitiv |