publicerad: 2015
självhärlighet
själv|här·lig·het
substantiv
~en självhärlig
Singular | |
---|---|
en självhärlighet | obestämd form |
en självhärlighets | obestämd form genitiv |
självhärligheten | bestämd form |
självhärlighetens | bestämd form genitiv |