SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
snabbutredning
snabb|­ut·­red·­ning substantiv ~en ~ar snabbutreda
Singular
en snabbutredningobestämd form
en snabbutredningsobestämd form genitiv
snabbutredningenbestämd form
snabbutredningensbestämd form genitiv
Plural
snabbutredningarobestämd form
snabbutredningarsobestämd form genitiv
snabbutredningarnabestämd form
snabbutredningarnasbestämd form genitiv