publicerad: 2015
ståuppa
1stå|uppa
[‑up`a]
substantiv
~n ‑uppor 1 kvinnlig ståuppare2 ståupp-nummer
Singular | |
---|---|
en ståuppa | obestämd form |
en ståuppas | obestämd form genitiv |
ståuppan | bestämd form |
ståuppans | bestämd form genitiv |
Plural | |
ståuppor | obestämd form |
ståuppors | obestämd form genitiv |
ståupporna | bestämd form |
ståuppornas | bestämd form genitiv |
2stå|uppa
[‑up`a el. ‑up´a]
verb
~de ~t • improvisera sketcher o.d. i nära samverkan med publiken
Finita former | |
---|---|
ståuppar | presens aktiv |
ståuppas | presens passiv |
ståuppade | preteritum aktiv |
ståuppades | preteritum passiv |
ståuppa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ståuppa | infinitiv aktiv |
att ståuppas | infinitiv passiv |
har/hade ståuppat | supinum aktiv |
har/hade ståuppats | supinum passiv |
Presens particip | |
ståuppande |