publicerad: 2015
tidsplanering
tids|plan·er·ing
substantiv
~en ~ar tid planering
Singular | |
---|---|
en tidsplanering | obestämd form |
en tidsplanerings | obestämd form genitiv |
tidsplaneringen | bestämd form |
tidsplaneringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidsplaneringar | obestämd form |
tidsplaneringars | obestämd form genitiv |
tidsplaneringarna | bestämd form |
tidsplaneringarnas | bestämd form genitiv |