publicerad: 2015
trotjänarinna
tro|tjän·ar·inna
[‑in`a]
substantiv
~n ‑tjänarinnor • jfr trotjänare
Singular | |
---|---|
en trotjänarinna | obestämd form |
en trotjänarinnas | obestämd form genitiv |
trotjänarinnan | bestämd form |
trotjänarinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
trotjänarinnor | obestämd form |
trotjänarinnors | obestämd form genitiv |
trotjänarinnorna | bestämd form |
trotjänarinnornas | bestämd form genitiv |