SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tum
tum [tum´] substantiv ~men; pl. ~, best. pl. ~men en längd­enhet, ca 2,5 cm​ – I sammansättn. tums-, ngn gång tum-.
Singular
en tumobestämd form
en tumsobestämd form genitiv
tummenbestämd form
tummensbestämd form genitiv
Plural
tumobestämd form
tumsobestämd form genitiv
tummenbestämd form
tummensbestämd form genitiv