tändaverbtände, tänt, tänd n. tänt, pres. tänder 1 få att brinna el. glöda; få att avge elektriskt ljus: tända en cigarett; tända lampan; den tändande gnistanngt som utlöser ngt ödesdigert2 börja brinna; börja avge energi: motorn tände inte3 bli entusiastisk för ngt; gripas av starka känslor för ngn: han tände genast på henne – Alla sammansättn. med tänd- hör till tända 1el.tända 2.
