publicerad: 2015
uniform
1uni·form
[‑får´m]
substantiv
~en ~er • klädsel av strikt, reglerat utseende t.ex. för poliser och militärer
Singular | |
---|---|
en uniform | obestämd form |
en uniforms | obestämd form genitiv |
uniformen | bestämd form |
uniformens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uniformer | obestämd form |
uniformers | obestämd form genitiv |
uniformerna | bestämd form |
uniformernas | bestämd form genitiv |
2uni·form
[‑får´m]
adjektiv
~t ~a • enhetlig, likformig
Positiv | |
---|---|
en uniform + substantiv | |
ett uniformt + substantiv | |
den/det/de uniforma + substantiv |